Dagens pass skulle bli fyra fyror. Tempocykeln skulle få vädra Norrlandsluft för första gången och det fick den men allt annat var en katastrof. Benen var tokstumma, det blåste som på kalfjället, byvägen hemma påminde mer om Paris-Roubaix än en tempobana, listan kan göras lång. Jag försökte mig på någon slags intervall men det var bara att lägga ner. Jag höll på att studsa av cykeln samtidigt som benen var så stumma att jag knappt kunde tända en lågenergilampa med effekten. Det är bara att bryta ihop, komma igen och kanske vila lite.
Nästa gång ska asfalten vara silkeslen och Reynoldshjulen påmonterade och då jäklar.
//Jocke
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar