Mental ohälsa

Det är väl inte riktigt det jag har men när det varje gång närmar sig något viktigt evenemang så kommer förkylningsbaciluskerna krympandes. Denna helg är inget undantag. Norrländska mästerskapen står för dörren och chansen att mäta sig med storpojkarna fanns men tyvärr igår morse så kom förkylningen. Nu är väl inte en förkylning på sensommarkanten ovanlig i mitt fall men ändå. Samma sak var det på Gottne i somras, en förkylning. Veckan innan Italienlägret kom det en lättare förkylningskänsla som låg kvar hela lägret. Jag är rädd att det hela sitter i huvudet. Det jag behöver är inte Kan Jang eller andra mediciner utan en psykiater. "Jag är frisk, jag kan tävla"
Om man ska glädjas över något så har grundformen stigit konstant hela våren och sommaren. Jag känner att jag tar en steg för varje månad och det känns riktigt sporrande. Mina ambitioner är dock ganska blygsamma men för mig viktiga; att hela tiden förbättra min cykelåkning samt att ha en god hälsa. Sedan om jag kommer i mitten eller sist spelar ingen större roll än så länge bara känslan är bra. Något som jag är nyfiken på och har provat lite försiktigt denna sommar är tempo. Kanske kanske ska jag prova på några mindre lopp framöver. Synd bara att det är så mycket material i den grenen men som jag skrev så är känslan den viktigaste.
Nu så ska jag trösta mig med ett gott kaffe och se Spanien Runt som börjar idag.

Hasta la vista
Jocke

En microsemester i harmonins tecken

En underbar helg är över. Tråkigt men sant. Två nätter är alldeles för lite när man reser bort. Efter två nätter har man varvat ner och hittat harmonin där man är och då är det tid att vända hem. Sångbäcken är nog den plats som jag alltid kommer att längta efter. En plats att varva ner och finna harmoni och denna helg var inget undantag.

I lördags så packade vi ryggsäcken och vandrade upp till vackra Fallmoran. Vädret vid starten var mulet men skönt. När vi nådde Fallmorafallen så sprack det upp och solen sken på oss under resten av dagen. Vi njöt och söp in den klara sköna fjälluften.
Trots allt bärandes och vandrandes så fanns mycket energi kvar så jag brände av knappa timmen på Sångbäckens alla backar med MTB:n. Nästa gång så blir det nog en betydligt längre tur med cykeln och kanske en ryggsäck med lite fika åker med.
Igår gjorde vi några kortare vandringar runt om. Vid Storhogna så spanade vi lite efter hjortron som på vissa ställen var alldeles lagom mogen och på andra kan man nog vänta ett tag med att knycka dem.
Nu ser jag fram mot nästa besök till Sångbäcken men till dess så är det bara att försöka njuta av det man har här hemma.